Finns det skatt på kryptovaluta?

Ja, det finns skatt på kryptovalutor i Sverige. När du handlar med kryptovalutor, till exempel genom att sälja, byta eller betala med dem, måste du redovisa dessa transaktioner till Skatteverket.

Här är några viktiga punkter:
• Kapitalvinstskatt: Om du säljer kryptovaluta mot en fiat-valuta (som kronor, euro eller USD) eller byter den mot en annan kryptovaluta, så betraktas det som en kapitalvinst och du betalar 30% i skatt på din vinst.
• Inkomstskatt: Om du får kryptovaluta som lön för arbete eller som betalning för en tjänst, så betraktas det som inkomst och du betalar inkomstskatt på det.
• Ränteinkomst: Om du får ränta på kryptovaluta, till exempel genom staking, så betraktas det som ränteinkomst och du betalar ränteinkomstskatt på det.

Nyhetsarkiv

  • Mervärdesskatt vid internethandel

    Försäljning av varor genom till exempel en webbutik och som sedan skickas till privatpersoner i ett annat EU-land är omsatta i Sverige. Vid E-handel till privatpersoner i andra EU-länder finns det dock en omsättningströskel. Detta innebär att när försäljningen till andra EU-länder går över en viss summa ska säljaren registrera sig i det landet där köparen finns och ta ut det landets moms.

    Läs mer
  • Räkna ut moms baklänges

    Vid 25% moms beräkna då 20% av priset. Vid 12% moms beräkna 10,71% av priset. När det kommer till 6% moms ska 5,66% beräknas av priset.

    Läs mer
  • Sänkt bolagsskatt

    För beskattningsår som har börjat den 1 januari 2021 eller senare är skatten 20,6 procent. För beskattningsår som har börjat under kalenderåren 2019 eller 2020 är skatten däremot 21,4 procent.

    Läs mer
  • Skatt på kryptovaluta

    I Sverige betraktar Skatteverket kryptovalutor som tillgång och inte som en valuta, detta innebär att vinster som uppstår vid avyttring enligt lag ska beskattas med 30% på kapitalvinsten.

    Läs mer
  • Reverse charge och avdragsrätt moms

    EU-domstolen har i mål C-281/20 tagit ställning till om ett bolag kan nekas rätt till avdrag för ingående moms när bolaget avsiktligt angett en fiktiv leverantör vid ett inköp som avser omvänd skattskyldighet, även kallat ”reverse charge”.

    Läs mer